Ekenäs Gymnasium, Ulf Mobergs klass vid Talarstenen 9.3 2009

Feb 26, 2009

Skolfrågan

Eftersom frågan om nedläggningen av Solberg och Barösunds skolor inte behandlats i bildningsnämndens svenska sektion där alla svenska skolfrågor ska behandlas så kommer ärendet ännu dit måndagen 2.3 innan det går vidare. Känslorna svallar och insändarna är många. Faktum kvarstår: För Barösunds skolas del finns många frågor outredda.
-Skärgårdselevernas transporter
- klasstorlekar i Kyrkfjärdens skola (max antal 25 elever sipuleras i skolprogrammet - nu blir både klass 5 och 6 26 st)
- Vilket högstadium? I detta nu går Barösunds eleverna i Kars hgst medan övriga Ingå elever går i Virkby hgst. (Mycket längre skolväg från Barösund via Båsa, via kyrkbyn med buss till Virkby)
- Fastigheternas framtida användning (vilken blir inbesparingen?)
- Elevprognosen i Barösund är på stigande, den är som lägst för tillfället.

Feb 25, 2009

Vad säger skärgårdslagen?

Om kommunfullmäktige kan säga att det är inte kommunens uppgift att hjälpa byar hållas vid liv, vad är då kommunens uppgift i allmänhet?

Mera specifikt: Ingå kommunfullmäktige har sagt att man kan tolka skärgådslagen hur man vill och därmed stänga Barösunds skola.
Är det någon som känner till Skärgårdslagen? KAN man faktiskt tolka den såhär fritt?

Du kan själv läsa innehållet i skärgårdslagen på nätet här:
LAG OM FRÄMJANDE AV SKÄRGÅRDENS UTVECKLING

Etti och Margita Björklöf från Barösund vid Talarstenen 22.2 2009

Skoldebatten
Vi vill debattera Barösund skolas stängning idag.

Etti Björklöf:
Vi är liksom båda lokala representanter. Det har varit mycket diskussioner om Barösunds skola. Där drar man på pedagogik och ekonomi, men ingendera argumenten håller. Man har ingen helhetssyn, man ser inte hela byn. Samtidigt som man försöker få liv i butiken, dödar man skolan. Vad ekonomin beträffar så säger man att Bergvalla skall säljas för att man skall kunna hålla skolan kvar. Man kan då också säga att man säljer någonting i Ingå kyrkbyn för att få behålla den skolan som är i kyrkbyn. Det är ganska intressant. Jag tycker inte att man kan sätta saker mot varandra. I västra Ingå har man sålt Fagerviks två skolhus, som kommunen fått pengar för, nu är man beredd att dra in Barösunds skolan, fast Fagervik och Barösund är i samma skoldistrikt.
Jag tycker det finns ingenting som man tidigare pratat om. Man har pratat om visioner. När ärendet var till styrelsen på hösten, jag satt med där då, var då den enda orsaken varför man skulle sälja Solberg skolan, var att man skulle sälja huset, för att få pengar. Samma sak är det här nu. Men det är ingen som säger var man sparar. Man kastar fram olika förslag till lösningar, som man tror att skall rädda kommunens ekonomi för ett år eller längre. Kommundirektören har flyttat bort från sin av kommunen ägda bostad, så den skulle kunna vara till salu. Sen kan man ju sälja kommunhuset och hyra istället, för det har minskat på personal i och med LOST/Lojo tagit hand om hälsovården.

Margita Björklöf:
Om man ser till det kortsiktiga kom det upp i budgeten, från bildningssidan helt oberett, då var det enbart som en ekonomisk åtgärd i budgetmöte. Den 18 december beslöt man att både Solberg och Barösund skolorna skulle få fungera åtminstone i ett år. Och det har man ju inte gjort när man i januari kommer med det här att skolorna skall läggas ner. Dom pratar om sviktande elevprognos, elevantalet är som lägst i Barösund. Det argumentet kan man bara slå sönder. Efter det här året är elevantalet bara på stigande.
Sedan har kommunen inget svar, ingen plan på vad man skall göra med eller hur man ska sköta fastigheterna i Barösund.

Fråga: Vad innebär Bergvalla i Barösund.
Etti Björklöf: Det är ett område som kommunen fick köpa i början av 1980-talet. Man kommer dit med bil. Det finns såna som vill köpa tomter, men det har varit besvärligt [att få köpa från kommunen].

Kommunen har skyldigheter mot sina invånare. Glesbygden och skärgården är någonting speciellt. Sen det här med pedagogiken. Man förstår inte att man har en skärgård i Ingå. På Utö har man en elev i skolan. Småskolor måste få kosta. På Lojoön har man en liten skola.

1983 fanns det 5 elever i Barösunds skola och de 2 som då började skrev 1995 elva laudatur i studentexamen tillsammans.

Ingå har alltid profilerat sig som en kommun med småskolor och många familjer har valt att flytta dit för den skull.

Publikkommentar:
Jag tror på småskolor. Det är en trygghet. Nu skall man ha poliser i storskolor.
Bra att ni orkar kämpa!

Feb 20, 2009

SKOLDEBATTEN FORTSÄTTER FASTLAGSSÖNDAGEN 22.2, från 12 till 16, med Kultur och Bulla i Galleri Elverket, Ekenäs. Välkommen!
Senaste söndagen fick Talarstenen många inslag om skoldebatten (se videorna). Det framkom, att små skolor kan kanske ibland vara för inskränkta och med enbart enstaka elever och lärare kan det bli svårt att lösa bråk som eventuellt uppstår. Små skolor kanske inte har tillräckligt med valmöjligheter.

Jag vill påpeka, att vi talar om lågstadie elever, i åldern 6 till 12 år. Ifall skolan i Barösund stängs måste dessa barn åka gott mera än en timme i en sträcka för att nå sin skola. Under menförestiden skulle dessa barn hamna bo i internat, och kanske inte se sin familj i flera veckors tid. Det tycker jag är ett alldeles för hårt liv - även för de som känt ihålliga skärgårdsborna!

Feb 19, 2009

Vad behövs nyttiga saker till

Alltid när det sägs att någon fått nåt värdefullt lätt och utan ansträngning stiger det fram en viss människotyp. De ser ner på dessa människor lycko-ostar och säger att belöningen kom för lätt. I vår Luterianska natur finns ett drag som anser att allt man får bör komma med möda och vånda. Är något lätt och roligt är det något som är fel. Om inget annat så kör den personen i fördärv. (Tänk bara på hur människorna ser på en lottovinnare; "ja ja den fan blev nog hög i korken efter den lottovinsten", osv, osv,)

Denna karaktär har jag nu bestämt mig för att göra mig av med. Jag tänker inte slå huvudet i väggen om och om igen utan går genom dörren eller runt knuten i stället. Tänker satsa all min tid på att göra endast roliga och trevliga saker. I alla fall så mycket som det bara är möjligt.

Jag börjar sakta men försiktigt bliva trött på att förklara varför jag gillar dataspel, Internet, TV, Filmer, Science Fiction och annan sk. "skräpkultur". Men låt mig förklara detta. Det är ingen nytta med dem. Den enda nyttan med dessa saker är att jag gillar dem. De får mig på gott humör och får mitt liv att kännas härligt.

Till alla ni som ser ner på mig när jag berättar att jag gillar science fiction och fantasy har jag bara en sak att säga. Ni har alldeles rätt. Det är ingen nytta med dem. Det är ingen nytta med att se på sport, odla blommar. Inte heller är det någon nytta med att springa omkring i skogen och jaga (om man då inte jagar för matens skull). Men ganska få gör det. Man säger att man trivs med att gå omkring i trädgården och ser på de vackra blommorna, njuter av att vandra i skogen osv.

Det är ingen vits att göra av med tiden på onödiga saker. Egentligen så är väl meningen med livet att minimera det tomma (som oftast är nyttigt) och maksimera det som är trevligt (onyttigt).

Egentligen borde man grunda ett onyttighetsparti som arbetar för att maksimera fritiden. Kortare arbetsid, högre lön. Semestern behöver man inte förlänga för alla är ju ändå hela tiden på semester. T.om jag skulle ha ledigt 4 veckor på sommaren. Om nu inte bruttonationalinkomsten inte stiger spelar det nog ingen roll. Jag klarar mig med en tv och att vara lycklig kan ju inte mätas i pengar.... eller kan den.

Feb 16, 2009

Jag älskar dig

Ibland när man sitter framför TV:n och ser på amerikanska filmer blir fundersam över språket. Är skillnaden mellan oss finländare och engelskspråkia det sättet vi sägar jag älskar dig. I synnerhet på finska.

När en gangster i en amerikansk film efter att ha slaktat motståndaren i en "shootout" kramar sin vän och säger "I love You man" låter det helt normalt. Men att en finsk man som skulle säga "Minä rakastan sinua" till sin kompis i bastun är något som är helt omöjligt. Finska Minä Rakastan Sinua låter ju som om man hällde sepel i en stupränna. Det bara rasslar och på inget vis låter det "varmt". Inte ens Jag älskar dig låter lika "varmt" som I love you.

Där har vi troligen orsaken till den finska mannens inåtvändhet. Man kan inte säga Minä rakastan sinua åt någon, för det låter alltför hårt och brutalt. Minä pidän sinusta låter mera romantiskt än Minä rakastan sinua.

Vad tycker ni. Är språket och betende ihopkopplat? Jag tror det. Ibland när jag säger Minä rakastan sinua åt min fru blir jag generad. Men skriver jag ett SMS med samma innehåll är det mycket lättare. Kommentarer?

Skoldebatten

Borde alla småskolor stängas för att spara pengar?
Bland annat kommer Barösunds lågstadieskolan stängas nästa år. Detta kommer att betyda döden för en så liten och fjärran by. Kommunen säger att det är inte deras uppgift att hålla små byar i liv.
Vad tycker du? Är det bättre med stora skolor, sparar det verkligen pengar att koncentrera allt i ett ställe? Kan det vara bättre att få undervisning med flera olika lärare och elever omkring sig, eller är det viktigare med tryggheten och trivseln som små skolor kan bidra med? Trivs eller trivdes du in din skola och varför?

Talarstenen

Galleri Elverket
Gustaf Wasas gata 11, Ekenäs, Finland
5.2 - 15.3 2009

Du kan tala till stenen vilken dag och vilken tid som helst. Välkommen!

Stenen hittar du på gården invid Galleri Elverket. Då du hör ett tjur som bölar vet du att du kommit rätt. Sök under den blåa lampan. Mikrofon och kamera skickar din röst och bild ut på internet som direktsändning. Ingenting registreras dock. Om du vill bli registrerad kontakta Magdalena Holm på Pro Artibus, tlf: 019 223 9012, eller Pia Lindman: 044 293 2389

ENGLISH: You will find the stone in the courtyard next to Galleri Elverket. When you hear a bull you know you have arrived. Look under the blue lamp. Microphone and camera send your image and voice directly to the web. However, nothing is recorded. If you want to have yourself recorded, contact Pro Artibus, Magdalena Holm, phone: 019 223 9012

Talarstenen är en del av Pia Lindmans retrospektiv på Galleri Elverket, 6.2 - 15.3 2009 och är understött av Pro Artibus.

This project is part of Pia Lindman's retrospective at Galleri Elverket 5.2 - 15.3 2009 and funded in part by Pro Artibus, Finland